Tamiya Wild Dagger

Tamiya Wild Dagger en fyrhjulsdriven radiostyrd bil. Bilen är en 'riktig' raqdiostyrd bil eftersom radioanläggningen och bilen är separata och kan väljas skillt. Bilen är byggd från en byggsats. Skillnaderna till de bilar som säljs i matbutiker och varuhus är att alla delar kan köpas som reservdelar och att dett finns ett stort urval av standardiserade trimmningsdelar. Detta är en rolig och intressant hobby, ingen leksak (vilket förstås märks i priset ;-).






Jag köpte Wild Daggern eftersom jag egentligen ville ha en fyrhjulsdriven Tracker 2. Kyosho hade dock ingenting att erbjuda så jag valde Tamiya. Tamiyas bilar lär vara byggsatser medan Kyoshos är avsedda att köras. Detta är delvis sant, Wild Dagger ser väldigt bra ut med många fina detaljer men den är inte enkel att hålla ren och utan skydd för motorerna bör man nog hålla sig inomhus. Bilen består av en oändlig mängd av små delar som hålls ihop med en enorm mängd av små skruvar. Den är rolig att bygga men kanske inte så optimal som Kyoshos bilar. Hållbarheten är det inget fel på så nog kan Tamiya sin sak men betoningen är lite annan hos konkurrenten.

Wild Dagger rör sig bra väldigt i terrängen. I snabb körning över hopp och andra hinder klarar den sig inte lika bra som Tracker 2 främst på grund av att den verkar framtung och den hoppar inte så bra. Bilen har diffar både i framändan och bakändan. En tredje diff behövs inte eftersom de båda motorerna fungerar autonomt utan mekanisk koppling mellan dem.

Bilen har genomgått några förbättringar sedan jag skaffade den:

• Jag satte in kullager istället för de glidlager som ursprungligen fanns överallt. Kullagren minskar motståndet och i teorin räcker accun längre och bilen går snabbare. I praktiken är slitaget på axlar och andra delar den viktigaste orsaken till bytet. Nu behöver man inte byta ut dyra axlar pga slitage. Denna bil har hela 24 lager som kan ersättas med kullager! Använd kullager i denna bil!
• Jag köpte ett elektroniskt fartreglage. Nu kan man köra långa avsnitt på halv gas utan att accuns kapacitet går till att värma ett motstånd. Accun räcker helt enkelt längre. Dessutom har man fler steg än de ursprungliga tre hastigheterna framåt. Man kan strypa topphastigheten så att den lämpar sig för barn.
• Jag skyddage de nedersta fogarna samt de överflödiga hålen med tejp. Detta gjorde jag då jag läste att fin sand kan tränga sig in bland kuggarna. Jag vet inte om detta är nödvändigt men jag har i alla fall inte haft problem med sand.
• En ordentlig accu på 8,4 V får bilen att flyga. Detta är det klart billigaste sättet att trimma bilen; ta en 8,4V accu istället för 7,2V. Detta är inget alternativ för den som vill tävla på riktigt (7,2V är vanligen det enda tillåtna) men hemma på gården går det bra. 9,6V eller högre används inte vanligen pga ledningarna och elektroniken håller inte riktigt det. Kvaliten på accuna är livsviktig. Köp accun byggda med SANYOs celler, resten är mer eller mindre skit. Jag har haft 8,4V accun som ger en lägre toppfart än SANYOs 7,2V accun. Bilen har två motorer vilket innebär att det blir dyrt att skaffa vassare motorer, dessutom sitter motorerna på ett dåligt ställe vilket gör att man bör kunna täcka över dem ordentligt. Det kan man inte göra med vassare motorer som kan gå heta.
• De ursprungliga stötdämparna är ingenting att hänga i julgranen, de är en vits. Jag bytte ut dem mot ordentliga oljefyllda dämpare. Längre dämpare (10cm / 4 tum) är att föredra men då måste man bygga till en platta dit man fäster stötdämparna då det normala övre fästet inte mer kan användas. Se på den sista bilden på denna sida.
• Jag skyddade motorerna med krympslang avsett för industriellt bruk (tjockt med lim på insidan).Detta går bra med standardmotorerna som inte kan repareras men jag har ingen bra lösning på hur man borde bära sig åt ifall man vill använda bättre motorer. Motorernas läge är väldigt utsatt, men bilens tyngdpunkt är låg.
• En rattradio ger en klart bättre styrkänsla än en spakradio.

Video!!!